Under tiden då vi bodde i Lahti, Finland, så fick jag kontakt med Ilse Pullinen, och hennes briarder Tintta (fawn tik) & Santtu (svart hane), via mail. Efter en del korta men innehållsrika mail till varandra så följde jag med Ilse på ett av deras träningstillfällen! Det var jätte häftigt! De hade ett område med gamla baracker och skrot med massa skrymslen och vrår att gömma sig i. Då Ilse & Tintta tränade så fick jag agera som figurant. Det var först lite kusligt att gömma sig i en skrot hög mitt ute i ingenstans och få bli uppletad av en okänd hund. Men Tintta var hur duktig som helst och hittade mej varje gång!

Det var lite svårt eftersom vi inte kunde komunicera särskilt bra med varandra. Jag kan ju ingen finska mer än sitt & ligg. Men Ilse kämpade på med sin svenska som hon inte använt på så länge. Med lite handgester och kroppsspråk så funkade det bra ändå! Jag lärde mej otroligt mycket redan vid första träningstillfället och fattade genast tycke för det. Det gjorde Pepe också! Han var lite av en talang för det hela! Han har en otrolig motivation och han ger aldrig upp! Känner han att det finns någon där ute och trots att han inte kan ta sig hela vägen fram, så släpper han ALDRIG lukten ur nosen. Han är så ivrig och bara ville fram! Han har aldrig missat en figge!

Sen följde jag med Ilse varje vecka dit och det var hur trevligt som helst. Träffade en tjej där som kunde engelska och genast flöt allt på mycket bättre! Lite oturligt nog så blev det vinter uppehåll för räddningsträningen. I Finland är det ju så mycket snö under vintern så det gick knappast att träna då. Allt var ju täckt av ett tjockt snötäcke med ingenstans att gömma sig.

När sedan våren kom till Lahti så hade vi redan packat väskorna och flyttat till Åbo. Lite oturligt. Där hittade jag ingenstans att fortsätta träna räddning. Och inte heller här i Malmö. Men vi har inte gett upp än! Efter det att jag träffat denna otroliga goa fawnfärgade välpälsade Tintta så började tankarna växa om att själv en dag få ha en sån go briard med mycket päls o härlig färg!

Nu har jag Bobo! Kanske är han oxå en talang för räddning. Det återstår att se!